I Sverige ska alla människor ha tillgång till ett bibliotek. Det är det t o m lag på. Böcker skapar inte bara tillgång till ord och språk utan också till kunskap och fantasi. Det har betydelse att innehållet i böckerna knyter an till något som intresserar barnet. Då ökar sannolikheten att barnet vill ta del av dem (Skolverket, 2020). Böckerna och läsandet blir på så vis "meningsfulla" och "meningsskapande". De fyller en funktion för barnet i det hon eller han försöker förstå mer om.
De som arbetar på biblioteken hjälper gärna till att både hitta och beställa hem böcker som handlar om det barnet och du håller på att utforska. Ibland gallrar biblioteken dessutom ut böcker som de ska göra sig av med. Då kan man passa på att köpa på sig ett litet hemmabibliotek. Bokrean brukar också vara ett bra tillfälle att utöka förrådet av böcker. Oavsett om ni lånar eller köper böcker, se gärna till att det finns en bredd och variation av fakta/fantasi respektive prosa/poesi. Mångfald och variation berikar barnets erfarenheter och vänjer på så vis barnet vid att det finns olika typer av text och bild.
Faktaböcker - kan ge kunskap och input, som en form av teoretisk erfarenhet vilken också kan stimulera utforskandet, om man använder det så att nya frågor uppstår.
Prosa/sagor/berättelser - kan ge avkoppling och stimulera fantasin och tal- resp bildspråk, om man ger utrymme för barn att stanna upp och reflektera över text, bild och berättelse.
Poesi - ger ytterligare språkliga och estetiska dimensioner till området. Trots mina många år inom förskolan har jag extremt sällan stött på att pedagoger för in poesi i barns liv, trots att barnen själva inte gör skillnad på olika uttryckssätt. Jag tror det har att göra med att vi är många vuxna som aldrig fått en relation till poesin. Vi kallar det hellre rim och ramsor och gör det till en avgränsad aktivitet eller färdighet.
När det gäller faktaböcker finns det böcker som riktar sig specifikt till barn, men man kan med fördel även låta barnet möta även lite mer avancerade faktaböcker. Om inte annat brukar fotografierna vara lockande.
Vanan att umgås med och använda böcker är minst lika viktigt som själva läsandet för de yngre barnen, har jag lagt märke till genom mitt arbete. Barn är olika och deras uthållighet likaså. Anpassa böckerna efter barnets uthållighet snarare än efter deras ålder. Uthålligheten är något som kan övas och hänger också ihop med meningsfullheten. Min erfarenhet av att stimulera barns relationer till böcker är att det viktigaste är inte att läsa boken från pärm till pärm. Att stanna på en sida och prata om det man ser på bilden är också ett sätta att umgås med och upptäcka vad man kan använda boken till. Papper och pennor/kritor som barnet får använda under tiden kan både hjälpa en del barn att hålla koncentrationen och även hjälpa barn att uttrycka sina tankar om boken. Låt barnet bara klottra/teckna fritt och/eller fånga upp någon form eller färg ur boken som kan utmana barnet i sitt tecknande. Att koppla ihop böcker med tecknande är en outtömlig källa för utforskande och ger en bra grund för andra utforskande processer. Att ha erfarit en mångfald av litteratur och att ha erfarit pappers och pennors/kritors egenskaper och möjligheter är värdefullt att ha i med sig i sin "verktygslåda".
På webbsidan Bokstart (Statens kulturråd) finns det mer tips på flera olika språk, om hur man läser för och med barn. Foldern Det börjar med dig riktar sig till dig som vill skaffa dig mer fördjupad kunskap om betydelsen av att läsa för och med barn.
Önskar er fina och stimulerande bokstunder tillsammans.
/Martina L
Kommentarer
Skicka en kommentar